Utgångspunkten i detta fördjupningsprojekt var att noggrannare undersöka tillverkningen av själva färgen, framförallt rivning av pigment på gammalt sätt. Sedan var det också dags att växla upp och arbeta i stort format i serier med samma mönster, för att träna upp hantverksskickligheten.
Arbetet tog sin början med en otroligt lycklig slump. Just när jag fått beskedet om beviljat projekt dök en antik rivsten med löpare upp på auktion! Något bättre redskap för att utforska rivning av färg med historiska metoder kan ju knappast tänkas!
Enligt min källa Cowie’s bookbinders’ manual skulle pigmenten rivas med vatten, så det gjorde jag. Pigment och vatten blandades på stenen med palettkniv till en lös pasta, sedan tog rivningen vid. Löparen drogs i cirkelrörelser över stenen så att pigmentet förenades med vattnet till en jämn konsistens. Rivningen pågick i ca 45–60 minuter. Slutresultatet var en krämig pasta som fått en fin lyster.
Pigmentpastan blandades med klister och testades. Resultatet var ganska enastående, papperna var nu släta och fina, och efter glättning och vaxning fick de en fin yta med i princip ingen torrfällning. Det gick också att se med blotta ögat att den grova kornigheten och ”sandpapperskänslan” i ytan var försvunnen.
Med dessa nya erfarenheter gick jag vidare med arbetet i stort format. Jag valde tre mönster efter förlagor från 1700-och 1800-talen och bestämde mig för att göra en serie på 10 papper i rad av varje mönster. Jag analyserade mönstren och tillverkade egna kammar av papp för att få samma linjer som på förlagorna. Eftersom syftet med projektet var utmaningar valde jag ”sammansatta” mönster, dvs där både bottenstruktur, kamning och/eller formning med händerna ingick. Detta för att drilla mig i konsten att åstadkomma jämnt fördelade rutor, linjer och ”duttar”.
Det var utmanande och roligt att få testa nya metoder, och jag känner att jag både har vässat ögonen och handaskickligheten genom denna fördjupning!
Syftet med projektet var att undersöka vilka tekniker och material som använts för klistermarmorering under äldre tid och att se om dessa recept, med miljövänliga ingredienser, var gångbara även idag.
Under projektets gång testades olika historiska recept på klister, olika papper och olika färgpigment. På Instagram delade jag med mig av bilder och filmer på hela processen under taggen #thepastepaperexperiment.
Resultatet av experimenten blev till en guide för nybörjare, som jag hoppas kan inspirera fler till att prova på klistermarmorering.
Projektet genomfördes med stöd från Nämnden för hemslöjdsfrågors Vårutlysning 2022.
Läs mer om Nämnden för hemslöjdsfrågors projektbidrag för främjande av hemslöjd här:
Under hela processen utgick jag från äldre mönster från bevarade böcker och papper från 1700-och 1800-talen. Jag försökte lista ut vilka redskap och tekniker som använts, exempelvis avdrag, kamning etc, och jag försökte efterlikna färgerna i kulör och flödighet.
Som utgångspunkt för experimenten använde jag recept från två böcker: Decorated book papers av Rosamund Loring (1889–1950) och Cowie’s Bookbinder’s Manual, en bokbindarhandbok som publicerades första gången i England 1829.
Jag testade att blanda olika pigment i färgen, såsom preussiskt blå, indigo, kimrök, grönjord och bränd umbra. Jag testade att blanda i mortel och att blanda på en tallrik med palettkniv och det senare var det smidigaste sättet. Jag testade också med gouachefärger på tub för att se om egenskaperna skilde sig åt.
När jag väl fått en färg som verkade bra testade jag denna på många olika sorters papper för att se hur papprets egenskaper påverkade mönstret. Det visade sig ha mycket stor påverkan! Tjocka papper med grov yta var svåra att mönstra, medan lite tunnare och glattare papper gav de finaste mönstren. Jag testade också olika sorters handgjorda papper för att se om jag kunde komma så nära de historiska materialen som möjligt.
Till sist testade jag också att ytbehandla pappret med tvålning, vaxning och glättning. En bit tvål respektive bivax ströks över papprets yta, fördelades jämnt med en trasa, och sedan glättades papperna med en antik glättsten som jag lyckligtvis fann på en auktion. Tvålningen gav inte lika hög glans som bivaxet men båda metoderna fungerade bra och gav också pappret en vattenavstötande yta.
På mitt Instagramkonto @thefolkseamstress finns bilder och filmklipp från projektet.
Jag hoppas att denna guide kan vara inspirerande för dig som vill testa på klistermarmorering!
Guiden är fri att använda för privat bruk. Den får dock inte användas som undervisningsmaterial utan tillåtelse, eller i annat kommersiellt syfte. Du får inte förändra den, sälja den eller sprida den vidare utan tillstånd.
Om du har några synpunkter eller förslag på förändringar eller förbättringar så hör gärna av dig till mig! Du finner kontaktuppgifter här.
Klicka på bilden för att ladda ner manualen (PDF).
KURSER
Under 2022 deltog jag i dessa två kurser som jag varmt kan rekommendera för den som vill lära sig mer om klistermarmorering.
Linda Allard Forsman / pappersfrossa har en digital kurs i klistermarmorering som beskriver alla steg utförligt genom filmer, text och bilder. Kursen går man i sin egen takt och det finns mängder av tips och resurser! www.pappersfrossa.se.
Leksands Folkhögskola har kurser i pappersmarmorering, som inkluderar både klister- och karmarmorering. Lärare är Katja Winkes. Se aktuellt kursprogram på deras hemsida www.leksand.fhsk.se.
LITTERATUR
Med coleurt omslag, Färgade och dekorerade pappersomslag på svensk bokmarknad 1787-1846 av
Helena Strömqvist (2010).
En akademisk avhandling som är mycket spännande för den som vill veta mer om böcker i Sverige under denna period. Har ett avsnitt om klistermarmorering.
An anthology of decorated papers av P.J.M Marks (2015)
En fantastiskt inspirerande och rikt illustrerad översikt över dekorerade papper med utgångspunkt i samlingarna från British Library.
Decorated book papers av Rosamund B Loring (1942/2007)
Rosamund B Loring var en skicklig amatörbokbindare, marmorerare och samlare av dekorerade papper. Boken innehåller historia om olika sorters dekorerade papper. I boken finns ett recept på klister som jag använt mig av i projektet.
Cowie's Bookbinder's Manual, George Cowie (1829, faksimilutgåva 2013)
En något svårbegriplig bokbindarmanual men en guldgruva för den nördige. Innehåller en beskrivning av ett sorts klisterpapper, och detta har varit en viktig källa i projektet.
INTERVJUER
Helena Strömquist, bokbindarmästare och fil.dr. i bok- och bibliotekshistoria.
Telefonintervju den 15 juli 2022.
© Karin Edlund Slöjd & Hantverk